Optimass-rapport 2017
Sammanfattning
På våra vägar färdas en ström av tunga lastbilar som fraktar ballastmaterial och schaktmassor. Bara i Stockholmsområdet används var fjärde lastbil till att köra massgods (dvs jord, grus, sten och sand). Trots att detta varuslag utgör en stor andel av den tunga trafiken är samhällets kunskap om dessa transporter låg. Det saknas statistiskt på hur långt de kör, vilka typer av material som transporteras och vart dessa massor körs. Inom godssammanhanget finns det sedan flera år tillbaka ett stort engagemang och driv för att optimera varutransporterna, medan motsvarande åtgärder för massgodstransporterna saknas.
Många massgodstransporter sker idag förmodligen i onödan. Enligt åkeriföretag i Stockholmsområdet blir transporterna av massgods dessutom allt längre och fler. Alla transporter genomförs med lastbil och de allt längre transporterna medför stigande kostnader för byggande, samt utsläpp av växthusgaser, trängsel, och buller. I detta projekt beräknas mängden massgods som transporteras runt och antalet transportkilometer i Stockholm/Södertörn med hjälp av ett nyutvecklat modellverktyg (Optimass). Resultatet att projektet visar att 700 miljoner megajoule användes för att transportera massgod år 2015. Räknat i utsläpp av koldioxid motsvarar detta 26% av koldioxidutsläppen från tunga transporter i området.
Det finns åtgärder för att minska antalet transporter och därmed energianvändningen och koldioxidutsläpp. De åtgärder som har inkluderats i detta projekt är
- Samordning av transporterna mellan olika projekt genom gemensamma samordningsytor för masshantering där material kan förädlas och omfördelas mellan byggprojekten
- Tyngre lastbilar som kan lasta mer material på varje transport
- Överflyttning från lastbilstransporter till sjötransporter.
Den enskilda åtgärden med störst energipotential är samordning av transporterna. En samordning av massgodstransporter i Stockholm/Södertörn har potential att minska energi och koldioxidutsläpp med åtminstone 37%. Om samordning kombineras med användning av tyngre lastbilar med högre bruttovikt och 5 axlar så kan energianvändningen jord och bergmassorna reduceras till ungefär hälften. Förutom energi och koldioxidvinster reduceras trafikmängden och kostnaderna.
En stor andel av materialet som genereras inom studieområdet är så kallade mjuka massor (t ex leror eller förorenade material) som är besvärliga eller omöjliga att använda i byggandet. En överflyttning av dessa från lastbil till sjöfart ger i dagsläget måttliga energibesparingar eftersom dagens fartyg inte är energioptimerade. Däremot kan stora kostnadsbesparingar uppnås. Ett problem för genomförande av sjöfart är dock infrastrukturen, eftersom utskeppningshamn och mottagningshamnar saknas i stor utsträckning.
Viktiga åtgärder för att kunna styra utveckling mot mer energi- och kostnadseffektiva massgodstransporter är enligt projektresultatet att markägare och den fysiska planeringen måste inkludera ytor för hantering av massor, planerar för utskeppnings- och mottagningshamnar samt av/omlastningsplatser för lastbilar. Dessutom behövs en översyn av bärighetsklassningen av vägar.
