Materialförsörjningen av ballast (d.v.s. allt typ av hantering av jordar, berg, schaktmassor, förorenad jord, etc.) i en storstad är ett tydligt och betydande exempel på ett av samhällets försörjningssystem som måste fungera men som vi idag tar för givet och ofta nedprioriterar till fördel för byggande av nya bostadsområden och vägar mm. Komplexiteten i området är hög och insatser på många olika nivåer bidrar till att förbättra situationen. Allra bäst effekt nås naturligtvis om dessa insatser sker samordnat eller åtminstone med medvetenhet om övriga nivåer och deras behov.
Försörjningssystemet av ballast har en stor utvecklingspotential och vinsterna med ett förbättrat system är uppenbara men är idag svåra att kvantifiera eftersom de ligger inbäddade i andra poster för samhällsbyggande. Samtidigt ägs frågeställningen av många aktörer och har därför ingen självklar hemvist.
Projektet HMFS 3 har successivt ökat kunskapen och intresset för ballasthanteringen i regionen hos kommunernas tjänstemän och politiker samt hos byggrelaterade företag och organisationer. Det är ännu en bra bit på väg innan kunskapen nått ut till alla berörda och hanteringen överlag förändrats. Det finns dock flera goda exempel där projektet stött en förändrad hantering eller där insatser initierats pga av att projektet lyft frågan.
Under projektets gång har det visat sig att det finns ett stort behov av och ett växande intresse för att öka samarbetet och den gemensamma kunskapen kring hur flöden ser ut, hur planering kan förändras och vilka tekniker som står till förfogande för att öka återvinning och minska hantering av ballast.
