Bedömningsverktyg för sulfidjords försurningspotential

Verktyget som tillhandahålls i länken nedan är avsett som ett hjälpmedel då det kommer till bedömning av sulfidjordars försurningspotential. Användaren ansvarar för att ta hänsyn till andra relevanta faktorer och att använda verktyget på ett lämpligt sätt.

Verktyget hanterar jordar som misstänks vara sulfidjord, det vill säga jordar med högt innehåll av silt/lera. Notera att sulfidjord kan vara svart, svart-gråflammig till grå i färgen. Verktygets bedömning baseras på analyssvar för svavel-, kalcium och järnhalter samt pH. pH mäts vid två tillfällen, 1) direkt i samband med provtagningen utan luftning av provet och 2) pH mätning efter att provet har torkat. Verktyget är ej applicerbart på friktionsmaterial som exempelvis järnhaltig morän.

Inmatning av decimaltecken görs med punkt (.) och ej med kommatecken (,).

Ange även plats, djup och jordartsbeskrivning, då dessa kan ge viktig information vid bedömning av jord som är i gränszon.

Inmatade data om sulfidjords egenskaper lagras för att vidareutveckla bedömningsverktyget och anpassa det för lokala/regionala variationer. Data som lagras är enbart inmatade data om lokal, innehåll av svavel, järn, kalcium, samt uppmätt pH.

Verktyget har utvecklats inom ramen för projektet Management of Sulfide Soils som finansierats av Trafikverket, SBUF, Dåva DAC och Ragn-Sells, samt parterna (Ecoloop, Dåva DAC, Luleå tekniska universitet, Lumire, Mitta, Ragn-Sells, Ramboll och Swerock).

Till verktyget

Kontakt: josef.macsik@ecoloop.se

Klassning av sulfidjords försurningspotential

Verktyget ger generellt entydigt svar om klassning av försurningspotential, A0 – D2 (se tabell längre ner på sidan). Om svaret visar att det är gränszon, är jorden svårbedömd, dvs. hamnar mellan två klasser, som exempelvis mellan A0 och A1. Om gränszonen är mellan exempelvis B och D1 kan det vara av intresse att laka enligt MRM-metoden för att säkerställa jordens klassning. På motsvarande sätt kan det vara värt om gränszonen är mellan A1 och B eftersom hanteringen skiljer mellan dessa jordar vilket är kostnadsdrivande.

I vissa fall kommer verktyget inte att kunna ge svar på sulfidjordens försurningspotential. Detta har varit fallet exempelvis för ett antal jordar som har låga svavelhalter men också låg halt av järn. Eftersom Fe/S kvoten är en viktig del i bedömningen kan låga järnhalter ge hög Fe/S-kvot som inte är typiskt för vare sig sulfid- eller sulfatjordar. Om jorden är torrskorpa och eller pH är högre än ca 5 bedöms jorden som A0 (ej sulfidjord). I annat fall kan lakning enligt MRM-metoden ger en klarare bild av om jorden är försurande eller inte.

Ett annat typfall där bedömningsverktyget inte fungerar är för sulfidjordar som kan karakteriseras som D1 eller D2, dvs Fe/S-kvot lägre än 10, men innehåller höga halter av Ca (kalcit) och har Ca/S-kvot över 4. Dessa jordar bedöms ha tillräckligt med buffringskapacitet för att motverka försurning. Lakning enligt MRM-metoden kan användas för att verifiera jordens avsaknad av försurande kapacitet.