Optimass-rapport, 2017
I samband med anläggningsarbeten schaktas stora mängder massor ut och stora mängder material från täkter köps in. I till exempel Stockholmsområdet används var fjärde lastbil på vägarna till att köra massor. Många projekt strävar efter massbalans för dessa flöden inom det egna projektet, men samordningen mellan projekt är generellt mycket liten. Detta gör att stora mängder massor transporteras långa sträckor, stora mängder massor tas ur täkter och att stora mängder massor körs till deponier. Detta medför stora kostnader, utsläpp av växthusgaser, trängsel, ökade trafikrisker, buller och andra störningar.
Teoretiska studier visar att transporter och växthusutsläpp kan minskas med uppemot 30 % genom att olika projekt använder sig av gemensamma samordningsytor för masshantering där material kan förädlas och omfördelas mellan projekten. Som arbetsnamn har detta projekt döpt samordningsytorna till NÖT-ytor eftersom de ska vara Nära bebyggelse, Öppna för flera projekt och användas Tillfälligt så länge behovet finns för att sedan övergå till annan användning. Förutom miljöfördelar bör NÖT-ytor även kunna spara tid i byggprojekten genom minskade trafikströmmar och enklare logistik.
Detta projekt har som mål att se över möjligheterna för Trafikverket att använda samordningsytor för masshantering i större utsträckning på alla nivåer från en strategisk nationell nivå över regional nivå ner till det enskilda projektet. Tvärförbindelse Södertörn och kringliggande utvecklingsprojekt hos kommunerna har använts som fallstudie för att illustrera arbetsmetoden samt potentialen för effektivare materialanvändning och minskning av transporter. För att kunna beräkna massuppkomst och materialbehov och sedermera potentialerna i arbetsmetoden har beräkningsmodellen Optimass använts.
