”Vi måste börja ta till vara på det material vi har”

Optimass hälsade på Tony Stigmanslid och Bosse Öberg som arbetar på rivningsföretaget Destroy Rebuilding Company. Just nu arbetar de med ett rivningsprojekt i Bromsten i Spånga där ett område av gamla kasernbyggnader rivs. Detta projekt är ett av företagets större och innebär cirka 25 containrar per dag med bygg- och rivningsavfall.

”Rivningsavfallet sorteras manuellt för att kunna ge högsta möjliga pay-back. Om exempelvis brädor är fulla av metall blir man tvungen att betala avgift för mottagning av avfall istället för att sälja det till återvinning. Kostnaden för att vara noggrann i början av projekten ger lön för mödan då man sedan kan sälja det” säger Bosse Öberg som är projektledare för rivningen i Bromsten.

Tony Stigmanslid och Bosse Öberg

Projektet i Bromsten är ett pilotprojekt där uppdragsgivaren Vasakronan kräver att utföraren arbetar enligt en drivmedelsplan. Denna innebär att man i projektet använder sig av ett utvalt drivmedel samt redovisar hur man förhåller sig till den på förhand utarbetade planen för hur mycket drivmedel de olika demoleringsmaskinerna på platsen ska förbruka.

”Jag tycker det är positivt, vi har koll på och minimerar drivmedelsförbrukningen samtidigt som det inte tar särskilt mycket av min tid som projektledare. Jag lägger ungefär en förmiddag i månaden på att se över planen och planera hur vi ska förhålla oss till den”, säger Bosse Öberg.

Vad gäller hanteringen och transporter av bygg- och rivningsavfall ser Tony Stigmanslid många möjligheter att utveckla.

”Eftersom att det handlar om mycket material som ofta har avsättning i närheten av rivningen finns mycket att vinna i transportavstånd och medföljande kostnader om man kan samordna flödena. Skulle detta sorteras på ett samlat upplag skulle det därtill generera arbetstillfällen”.

Att ha ett upplag dit materialet kan köras skulle också förenkla att återvinna även i samband med rivningsarbeten i mycket tätbebyggda områden.

”De logistiska förutsättningarna i det här projektet (rivningen i Bromsten) är idealiska. Värre blir det inne i city där vi inte har plats och således inte en chans att sortera, där blir det så att materialet måste köras iväg för kvittblivning så fort som möjligt för att ge plats åt nästa moment i rivningen. Ett relativt närliggande upplag skulle öka möjligheterna att sortera och återvinna”.

Gällande dagens situation för bygg- och rivningsavfall ser Tony Stigmanslid att många mottagningsplatser börjar fyllas och att det kan vara svårt att få prisuppgifter för större mängder då entreprenörerna har svårt att garantera plats för mottagning.

”Vi måste börja ta till vara på det material vi har på plats istället för att fylla städerna på det som kommer utifrån. Krav måste ställas på branschen att se över sin hantering av bygg- och rivningsavfall, annars kommer inget hända på grund av att man som entreprenör har fullt upp med att säkerställa sin konkurrenskraft. Krav på en detaljerad redovisning av vad som händer med avfallet skulle också hjälpa Naturvårdsverket att följa upp sitt mål om 70 % återvinning och även hålla oseriösa aktörer borta från marknaden”, säger Tony Stigmanslid.